Under en av dagarna under julhelgen firade den äldsta syföreningen i Härnevi sitt 50–årsjubileum genom en fest i den större av skolorna i Härnevi. 

Låt oss flytta oss många år tillbaka i tiden. Det är en decemberdag år 1907 och julstöket har redan tagit sin början i gårdarna. I en av socknens mest ansedda gårdar, den Anders Anderssonska i Rönna väntar man främmande under dagen och snart ser man en och annan hästskjuts svänga upp mot gården. Bondmoran i huset, Elin Andersson tar varmt emot sina gäster, en 4-5 damer åtföljda av manfolk som följt med som körsvenner. Yngst i samlingen är en 21-årig ljuslagd flicka som kommer i sällskap med sin far, Alfred Melberg, ägare till en av gårdarna i Lilla Härnevi. I denna samling återfinna vi också fru Frida Bodin, Ås, vid denna tid i 25 års-åldern och nygift så gott som. Hon har även sitt svärfolk och sin man med sig i dag till Rönna. Till dagens gäster hör också herrskapet Anderssons grannar, Mina och C. E. Johansson, som vid den här tiden var riksdagsman och en i vida kretsar känd person. Ja dagens sammanträde var utlyst för att diskutera möjligheterna om bildandet av en kyrklig syförening inom Härnevi och de fem närvarande damerna voro samtliga intresserade för saken, varför den bildades för att gå under namnet Härnevi kyrkliga syförening. Av de vid sammanträdet närvarande fem damerna är f. n. endast Frida Bodin i Ås kvar i livet och det var denne nu 76-åriga vitala dam som en dag under julen fick ett besök för en intervju med anledning femtioåriga verksamheten, Frida Bodin kunde också berätta mycket om föreningen vid kaffebordet i det gästfria hemmet i Ås. Syföreningen växte fort under året som kom. Fruarna Andersson och Johansson i Rönna flyttade vid tiden omkring första världskriget till Strängnäs resp. Sala, där de för flera år sedan slutat sina dagar. Fru Bodins svärmor Lovisa Bodin levde ej heller så många år efter föreningens bildande och den yngsta av de fem vid starten, Frida Melberg, sedermera Lindberg, har också varit död över 25 år.
Härnevi som fått en ny skola 1905 blev den lokal där föreningen höll sin första syföreningsauktion 1909. Det blev inga svindlande summor av den försäljningen men så hade pengarna bra mycket mera värde på den tiden än i våra dagar. Samtliga varor till försäljningen voro skänkta för någon kassa fanns ju ej tidigare.
Det blev sedan syföreningsauktioner årligen, vilka även i fortsättningen hölls i skolan. Eftersom denna lokal ständigt var i minsta laget ansåg man det bättre att hyra ortens IOGT-lokal för ändamålet. Syföreningen upptog även på sitt program årligen återkommande julfester för socknens yngre med anhöriga, men under senare år ha dessa fester uteblivit enär skolan där dessa hölls ej längre är Härnevis egen.
Under tidigare år anordnade föreningen även utflykter för skolbarnen till någon naturskön plats i socknen.
Fru B. berättar även om syföreningens slädpartier till Frosthults ålderdomshem, där Härnevi på den tiden hade sina åldringar samt hade även del i hemmet. Här .bjöds förstås de gamla på kaffe av syföreningsdamerna till de gamlas synbarliga stora glädje. Föreningen skänkte även sängutrustningar till hemmet i Frösthult, säger fru B. Men annars är det väl kyrkan i Härnevi som fått de mesta av de gåvor föreningen skänkt. Ja det har den ju förstås fått svarar fru Bodin, Hon räknar nu upp en lång rad av skänksta gåvor till församlingskyrkan. Av dessa kan nämnas predikstolskläde, mässkrud, likvagn med selar osv. Den senaste gåvan från föreningen fick kyrkan i sin åter invigning den 15 dec. förra året, ett vackert och dyrbar altarbrun. Efter vad man kunde förmärka är fler gåvor till kyrkan att vänta från syföreningen. När man sitter vid kaffebordet tillsammans med fru B. samt hennes dotter och dotterdotter i egenskap av en kyrkans tjänare går en våg av tacksamhet till den jubilerande föreningen fram genom bröstet. Vi som är knutna till Härnevi och älska vår kyrka kunna känna oss enbart tacksamma över det arbete som den 50-åriga syföreningen utfört för kyrkans förskönande och berikande.
Namnet på syföreningen utbyttes omkring 1920 till Härnevi diakonisyförening enligt förslag av dåvarande kyrkoherden i pastoratet. 50-årsfesten på lördagskvällen mellan jul och nyår blev en vacker och stämningsfull. Till denna hade såväl tidigare som nuvarande medlemmar av föreningens medanhöriga inbjudits, vanför salen var fullsatt när jubileumshögtiden tog sin början.
50 års festen inleddes med att föreningens ordförande fru Elvira Elke hälsade välkommen. (Fru Elke är föreningens fjärde ordf. och hon har beklätt posten sedan början av 1920-talet). Syföreningen inbjöd sedan de församlade till te-supé, vilken intogs under jubileumsstämning kring de vackert smyckade långborden. Härefter föredrog fru Elke en intressant 50-årshistorik av henne egenhändigt författad. J a sedan förflöt aftonen under den familjäraste stämning under vilken en del underhållning förekom. Fast dagens klimax blev den tablå som föreningsmedlemmar gav föreställande sammanträdet i Rönna decemberdagen anno 1907.